Lev för nuet.

Som jag sagt till mig själv, och tilloch med lovat mig själv, kunde jag inte hålla det löftet jag lovat mig själv.
Jag har lovat mig själv att sluta kolla på gamla blogginlägg, då de bara gör mig deprimerad.
Dagar som lovet med SPL, dagar med Miranda, ja.. Det finns mycket som gör en helt sentimental, fast på samma gång som får en att bryta ihop och känna sig allmänt deprimerad.

Jag läste min dikt till Miranda precis.
En dikt som får mig varenda gång att inse att man ska ta vara på det som är gott här i livet, och de som betyder någonting för en.
Kan lägga upp den åt er här, så ni kan få se vad som får mig att bli mer tankspridd än någonsin här i livet.

Våran relation till varandra var inte som vilken kompis som helst
Med dig vid min sida kände jag att någonting har fått mig frälst
Jag hade äntligen fått min efterlängtade älsklings lillasyster
En som jag kunde trösta när hon var nere, som mest dyster
Du fyllde upp en stor del av mitt hjärta, större än du tror
Men nu är du borta, och jag sörjer dig som din egna storebror
Jag tänker ständigt på dig, du försvinner aldrig ifrån min näthinna
Jag minns dig som tjejen vars livsglöd lät sig ständigt brinna
Allt du ville var att alla andra skulle må underbart
När du var glad, skrattade du, och det klingade så klart
Jag önskar att detta tillfället skulle komma till min dörr, och knacka på
Med dina popcorn, och det där flinet som förvandlade hela världen bort ifrån det grå
Och istället målade världen till enda stor sol med ståtliga solstrålar
Utan dig vid min sida nu är allting så mycket mer försvårart
I mina ögon kommer du alltid vara mer än vad ord räcker till
Lillasyster, jag älskar dig lika mycket som sommaren gör med sin första fjärill.

Samtidigt tänker jag att jävlar va bra jag är som klarat mig genom detta.
Det är tack vare er. Mina vänner, och Alissa. Älskade alissa.

Men jag är faktiskt lycklig, kan jag gott erkänna.
Eller inte lycklig. Men jag är långt ifrån olycklig. Jag är.. Nöjd med mitt liv typ.
Jag har världens bästa vän, Jennie
Jag har den bästa dottern, och energikällan man kan tänka sig, Alissa
Jag har världens bästa bröder, Christoffer, Andreas, Markus
Jag har världens bästa mamma, som för mig betyder i stort sätt hela världen för mig, Mamma
Och jag har världens bästa vänner, Mård, Peter, Kärring, Hanna.
Jag älskar er! Mer än vad orden räcker till.

Jag har alltså allt jag behöver inom en krets, som kallas för vänskap och familj.
Som ikväll. Mård och Peter drog med mig ner till OK, för att bara gå ute och prata. Eller ja, rättare sagt, jag frågade om dem skulle med ner, då jennie ville ha Snickers. Men hon hade somnat när jag kom tillbaka, så jag satte mig här, och började läsa igenom lite granna vad man har skrivit. Inte bra, för nu e jag fast i mina tankar.

Jag ska sluta klaga på att jag e deprimerad, och börja se mot ljusare tider. För jag har egentligen ingenting att klaga över. Allting är exakt som det var innan, bara att det är lite små förändringar. Det är inte några drastiska förändringar som är värda att nämnas även i detta inlägg. Haha.

Så vad gör man när man är Robin Påhlsson, Filosofen, en sån här sömnlös natt?
Man går och lägger sig, i hopp om att kunna somna.

Det är allt för mig, jag har ingenting mer att förmedla till er.
Jag känner mig redan mer positiv, då livet löser sig för folket i min omgivning. Sålänge ni är glada, är jag glad!
Keep ya head up, soldier!

Det är vi själva som skapar våran omgivning, på det sättet vi påverkar folket i våran omgivning.
Vi kan alla hjälpas åt att skapa en bättre omgivning. Som Obama (the great leader) säger, Yes we can!


Kärlek och respekt
Fred ut
/ Pappa Påhlsson

Synpunkter
Postat av: Hanna

Jag älskar dig också, mycket mycket :)


Ordet är ditt, you know what to do änna:

Hur lyder ditt namn?:
Utifall att du kommenterar mer än en gång?

Epostadress, eller en tom ruta, it's your call!:

Ditt URL tack:

Och slutligen din kommentar: