Utvecklingen går fortare än vi hänger med.

Ett bra tag sen vi hördes vid varandra, och varför kan jag inte riktigt svara på.
Det har hänt lite granna sen sist, men ingenting som är så jätte speciellt egentligen.
Jag och alissa har lekt hela veckan, MYS!
Fast vi har gjort ganska mycket, så speciellt är det nog. Fel av mig där innan, sorry guys!
Vi har spenderat en hel del tid med Brita, Cissi och Emma. Och för er som inte vet det, så är det mirandas mamma och syster, samt systerdotter.
Emma, hon är stor nu. Hela fem månader. Och det är sjukt när man tänker efter, att Alissa har varit så liten. Så lätt att bära, och så nyfiken på världen. Tiden går för fort, utan tvekan.
Alissa fyller två år redan nästa månad..
Var tog tiden vägen?..
Haha.. Livet är rätt spännande tror jag, när man är liten, och förvirrande när man blir stor. Iallafall tidsmässigt, jag e rätt borta på den punkten. Trodde det var lördag idag, men det var fredag?

På tal om någonting helt annat, så ska jag operera mig på måndag.
Äntligen, då jag väntat i tre år på denna operationen, ska den bli av.
Vad det är jag ska operera?
Näsan.
Då min förra operation, blev lyckad och misslyckad. Lyckad blev den då näsan blev hel igen, men ändå inte. Jag fick bråsk-bildningar i näsan under läkningsprocessen. Så det tillförde att jag började snarka, och blev mer trött än vad jag brukar vara annars tror jag. För brita sa att folk som snarkar är oftast mycket tröttare under dagtid. Så det kan nog stämma. Eller jag vet inte faktiskt, jag är så van vid detta. Jag kan inte andas med höger näsborre, så det är de dem ska åtgärda iallafall.
Det räknas dessutom som en plastikoperation. Så då kan jag gå runt och vara en liten fjomp och säga att jag har plastikopererat mig, precis som Michael Jacksson, det har inte ni ;) . Mini MJ ska jag kalla mig sen, haha!

Sitter här uppe i kyrkan för tillfället, på "F4U" , Friday 4 U, haha.
Någonting de har startat här uppe, och måste säga att det är ganska få med folk, men det är ändå den sköna stämningen vi alltid har här uppe i kyrkan.
Mård och jag sitter och pratar lite om blogg, och jag fick höra förut av han att han själv har börjat blogga. Tycker jag låter skit bra. För bloggen är ett perfekt sätt att kunna skriva ut vad man tänker på, eller bara för att fördriva tiden.

Annars för övrigt, så är väl livet lugnt.
Tomt som fasen hemma, då inte jennie hänger omkring på kvällarna och dricker tee med mig, så det har jag slutat med faktiskt. Varför vet jag inte, men jag känner väl att det tillhör en del av det sociala, eller nått. Vissa socialdricker kaffe, andra tee. Jag är tee-mannen i detta fallet, haha..

Näe, vet ni vad?
Jag drar mig vidare. Hoppas ni mår bra för övrigt, och ta hand om varandra! :)

Fred ut
/ Robin Pappa Påhlsson


Med en förklaring, kan en handling förklaras

Jag har kommit på att när jag bloggar, så tar jag min tid att fly ifrån verkligheten.
Jag menar, allt som jag tänker och försöker komma underfund med, leder ingen vart,
Tills det att jag kommer hit, och får skriva av mig, av det jag tänker på, och skapar mig en logisk förklaring till det mesta som strör omkring i mitt huvud.
Varför det är så?
Jadu.. Jag har faktiskt ingen aning, jag är en mångtänkande människa som har svårt att släppa taget om tankar..
Ungefär.
För jag menar, det är svårt för en människa, i mitt fall, en ung grabb, att kunna förstå sig på den absurda och rent utsagt sjuka världen vi lever i.

Folosofin övervinner mig, åter igen.

Jag har kommit på, att kärlek förstör en människa, utifrån och in. 
Men på samma sätt så gör det en människa komplett. För det finns ingen känsla som är mer underbar, än att just vara kär.
Va fan....

Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka klockan,
Jag önskar att jag kunde ta mig tid att tänka innan jag agerar,
Jag önskar att jag kunde göra varenda människa lycklig,
Jag önskar att livet skulle vara mindre komplicerat än vad det är,
Jag önskar att du kunde förstå, hur tomt det är utan dig...

JA, MÄNNISKOR..
SOM NI SER SÅ SKRIVER JAG MED CAPSLOCK, OCH DET ÄR FÖR ATT JAG FÅR PANIK INOMBORDS, OCH BARA VILL SKRIKA RAKT UT ATT IBLAND BLIR ALLT FÖR MYCKET.

Förlåt,


Komplicerat, förlåt

Fred ut
/ Pappa Påhlsson


So I had to... Hold on

Tjenaa!

Ifrån att jag tänkte skriva ett inlägg, så nämner jag det som tidigare skrevs idag, runt fyra-fem tiden,
Sitter för tillfället på mårds dator, som min bror har lånat.. Haha ;D .
Satt och tjötade med lite folk på msn här innan. Då jag plötsligt hörde ett jävla muller.. Tänkte tanken för mig själv "jadu.. nu är det nog molle som kommer". Självklart så hade jag gissat rätt, åter igen. Haha ;D .
Mullret kom ifrån hans blåe traktor (GMC Jimmy). Vilken jag förövrigt tycker är skitfräck. Fastän ingen annan håller med mig om detta. Så.. ja. Jag har ensamrätt i min åsikt, yei!

Uppdatering och även en resumé att ett minst sagt intressant samtalsämne!
Ja mina vänner..
Hur ska jag börja? Haha..

Jag, peter och arndtson kickade lite boll innan, det var bra så. Haha!

Iallafall, nu till det intressanta. No offence boys, the time with you guys is underbar änna!

Carro och Albin kom hit lite senare på kvällskvisten, och stannade här tills klockan blev till runt ett.
Varför?
Jadu.. Det var väl ifrån börjat tänkt att dem bara skulle komma hit och slänga i sig en kopp kaffe, och bara tjöta lite allmänt som vi brukar göra i dessa trakterna (yeah, the ghetto-svensson-spirit lives here too).
Det blev inte alls såhär, då jag satte mig och började putsa på lite koppar med svinto (vilket inte var en allt för bra idé, då repor och annat uppstog som koplikation). Blev avbruten i detta, för att jag fick en tillsägelse att det inte var speciellt duktigt att göra så. Näe Näe, skit i att jag har mitt nöje med att putsa på saker. Så självklart hämtade jag en silver ring.
Fick idén av albin att lägga ner det i en skål med aluminiumfolie, varmt vatten, salt och citronsyra. Gjorde detta, och vi gick upp och satte oss på mitt rum för att kunna dega på lite mer än vad vi vid detta tillfälle hade nått.

Iallafall. Väl uppe på mitt rum, så satt vi och småtjötade, tills det att carro började snacka lite om en bok hon höll på att läsa. Vet inte riktigt vad den hette, men den lät dock grymt intressant!
Det var en sida som handlade om att gud ser det förflutna, nuet och framtiden, så därför kan inte gud bli upprörd över mina handlingar. Det var någoting som klingade ganska behagligt i det, men vi snöade in oss på just det här ämnet med religion.

Jag har tänkt efter en stund ikväll om vad tro egentligen betyder för mig, om varför jag är troende, och valt att leva med Gud vid min sida.

Sålänge jag minns så har jag alltid varit troende, och kommer alltid vara troende sålänge jag lever. Jag kan nog inte direkt svara på varför jag är troende. Men det är precis som ammi sagt, en trygghet i min vardag. Jag vet att jag aldrig är ensam, och att jag alltid är älskad. Så för mig, så har det blivit en del utav mitt nutida jag. Jag har lärt mig att man ska ta vara på det goda i livet, istället för att lyfta fram det negativa. Att kunna gå till kyrkan, utan att det är gudstjänst, utan att gå dit utav tvång. Utan att gå dit, att kunna gå till antingen Unga vuxna, eller ungdomsgruppen och vara mig själv. Att kunna dela min tro med andra människor, utan att bli dömd om vad som är rätt och fel genom tro. Jag har min tro på gud, och det är ingen annan som försöker förändra den. Det är många som frågat mig, Varför tror du på gud?
Jo, just för att Gud är en del av den människan jag är.
Gud dömmer inte mig, och tack för det. Jag känner mig trygg med att tro på någonting jag inte har någon som helst aning om hur stort och allsmäktigt det egentligen är.
Gud finns någonstans i varenda människa, och var detta någonstans lokaliseras är i hjärtan.

Jag vet inte om jag framgår i vad min tro är för er, men sålänge jag vet det, så spelar resten ingen roll. Jag älskar Gud, och Gud älskar mig, precis som den unga pappan jag är.

Åter till ämnet.
Vi satt och tjötade på ganska duktigt, och helt plötsligt så gick vi ifrån tro, död, och jaa.. Vi slutade på neandertalare iallafall.
Och det var skönt att få dela med sig av sina tankar kring just allt det här, även om vi var tre helt olika människor, men ändå lika människor i tankesättet. Läste precis i Carros blogg, om att hon konstaterat att hon är kristen, YEI! Albin är dock inte kristen, eller troende i någon som helst form. Även var han så enormt insatt i detta. Jag tror att det är detta som kallas för allmänbildning.

Efter samtalets slut, vid cirka 10 i ett, så tog albin upp min ring, och jag såg att den blivit blankare. Återigen så gav mig albin ett smart tips, och han gav mig en god tankeställare.

Jag tackar er båda för en mycket behövande kväll, och ber om ursäkt till tantjäveln att jag inte ringde upp dig, haha!

Ja just det ja!
Ska skriva ut en dikt här som jag fick av Agneta i kyrkan, i den leva vidare grupp jag går i.

När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska, min vän.
Ty med allting som susar och sjunger
skall jag komma tillbaka igen.

Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag,
genom flingronas dans på Din ruta
skall jag ge Dig en hälsing var dag.

Och när björklöven spricker om våren
och Du känner en varmare vind,
skall Du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser Din kind.

Och då vet Du jag är inte borta
nej, mer nära än du kan förstå
genom allting som susar och sjunger
skall min hälsning med kärlek Dig nå.


Det är någonting med den texten, som får mig att må bättre.
Jag vet att jag aldrig blir ensam, så jag behöver inte oroa mig längre för det.

Djupa tankar, många minnen, framtiden kallar, fånga den.

Kärlek och respekt till er som förtjänar det

Puppylove, du är bäst (L)

Fred ut
/ Pappa Påhlsson