How'z it cracking fellaz?

Ett tag sen sedan vi senast hördes.
Har hänt minst sagt en del saker sen sist vi hördes. Tankar som svävat ifrån ena hjärnhalvan till den andra. Ja, vad ska man säga? Folk är oförutsigbara när det gäller i stort sätt allt.
Jag har blivit ganska paranoid också tror jag. Väldigt rädd för att stå ensam kvar tror jag. Men va fan, jag är aldrig ensam. Men det är just detta, att man ska införtala sig detta.
Något som har gnavt hål på mitt huvud, är alla Miranda tankar, som bidrar till att man tappar en större del utav sin övriga världsomspegling.
Men va fan. Livet har levt mig ganska gott ändå, jag är nöjd. Eller nej, jag är inte nöjd någon stans. Jag kunde varit nöjd, om allting ville som jag ville för en gång skull. Men ja, keep ya head up.

Mitt kall här i livet är att sprida glädje, tror jag iallafall. Att hjälpa andra människor. Så långt har jag kommit i tankebanan kring framtiden.
Ändå så har jag inte lyckats hitta något sommarjobb.
Någon som har nån bussig pappa, eller någon annan kontaktbana som kan trycka in mig på ett hörn?
KEEP IN FUCKING TOUCH!
Börjar ju bli lite brådis om vi kan säga det så.

Ja, men va händer annars i mitt liv?
Jag har börjat återgå till mitt liv, som det var innan all skit började inträffa. Enda skillnaden sen innan är väl att jag numera håller mig till tre vänner, istället för tre hundra (ja, överdriften är underbar). Mård, Peter och Tantjäveln är mina lolaja vapendragare.
Påtal om Peter, haha. Sitter och pratar med den tjommen just nu.
Eller ja. Han övergav mig nu. Sängen kallade. Vilket den gör för mig snart med.

Alissa kommer hit imorgon, och jag längtar!
Lilltjejen är stor nu, och hon gör stora framsteg i sitt lilla liv. Hon har exempelvis börjat prata i telefon. Nya ord varje dag på den bruden. Det går fort framåt, och att tänka sig att hon snart är två år, är helt ofattbart
Tiden går för fort..

Näe, jag avslutar med ett citat som världens coolaste och framförallt en av mina förebilder sa,
Du gör bara ditt bästa, när du försöker förbättra vad du gör.
Mahatma Gandhi,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mahatma_Gandhi

Läs lite om han, om ni inte redan gjort det. Busintressant!


Näe vet ni vad,
Fred ut
/ Pappa Påhlsson

Mina vänner..
Just nu är jag skitglad. Anledningen? Reggae my friend. Finns inget som får mig på så gott humör som just detta.
Bobban lyfter fram det goda hos människor. Trotts att han var en marijuana puffande jamaikan, så är han ändå min förebild.
Livet handlar om att se det goda här i livet. Gråt inte åt det förlorade, utan le åt det man har upplevt.
Good Friends We Have , And Good Friends We Lost , så jävla sant.
Jag har goda vänner. Mycket goda vänner. Jag älskar er!
Och jag har förlorat goda vänner med. Men det är en del av livet. Det är bara mitt sätt att värdesätta den äkta vänskapen ännu mer. Kärlek och frid med dig Miranda, min älskade bästa vän. Minnet av gör mig stark, men även svag.
Men som sagt, se det goda i livet. Jag fick uppleva en otroligt vacker vänskap med dig. Och jag är ingenting annat än stolt för det!

Jag e helt speedad av glädje,
Förlåt för den dåliga och allmänt deppiga perioden. Men det är så det kan vara ibland.

Jag ska berätta lite glada nyheter nu när jag är såpass allert i fingrarna som jag är :P .
Coffe har tatuerat sig,
Jennie har fått lägenhet,
Alissa pratar mer än barrack obama gjorde på sitt president tal,

LIVET FLYTER PÅ FÖR ALLA , OCH DET GLÄDJER MIG ! :D

IRON LION ZIOOOOON :D

Haha, sjukligt glädjerus :D .

Det är lustigt ibland hur musik kan få en på så extremt bra humör.
Det är någonting i musiken som utrstrålar något i stil med "Vafan homie, lägg ner med deppandet. Allting händer av en anledningen. So what? Shit happends, life goes on!". En trygghet, och ett lugn som inte går att beskrivas med ord.
Fast jag förstår dock inte hur folk kan lyssna på Opera, och säga att det är vackert?
Det är som att säga att sån blod och tarmar musik är bra. Growl, eller va fan heter det?
Man hör inte ett skit av vad dem säger. Samma med opera. För det är ingen som sjunger opera på engelska eller något annat..
En bra opera nisse är dock Paul Potts. Han e kunglig!
För er som missat honom, klicka in fort på youtube och sök på han. GRYM!

Näe va fan. Igår var det en dålig dag. Imorse, och denna eftermiddagen med, fastän att så mycket gott har hänt. Men först nu. Först nu, så mår jag som.. jag vet inte vad. Jag är så glad. En lycka inom mig som är helt underbar.

Ska fortsätta må bra ett tag till här nu, så hörs vi i senare tider. I senare GLADA tider :D .

Fred ut
/ Pappa Påhlsson

... så är det alltid någonting annat som dyker upp you know.
Inte för att det har hänt mig direkt på sistonde, utan mina tankar har bara varit som en berg-och-dal bana.
Jag tänker mig inte för innan jag gör någonting, för att det är väldigt lätt att vara efterklok, som en god vän säger.
Men jag måste erkänna att jag mår bättre faktiskt. Jag känner att jag börjar få koll på saker och ting.
Kanske för att jag börjat gå i en leva-vidare grupp. Dock har jag bara varit där en gång. Men det kändes ändå som det gjorde min vecka lite lättare, då jag har fått prata av mig lite granna.

Och att jag haft min tappra tee-drickande vapendragare Jennie, och min livsglöd Alissa, har gjort min vardag ännu mindre besvärlig i tankebanorna.
Jag vet inte riktigt vad det är med det egentligen. För när jag är med er två, så släpper jag omvärlden, och bara lever i nuet. Tankarna som ligger på hela dagen, begränsar sig och kommer under kvällstid. Men jag får stränga order om att sova av, den som känner mig bäst här i hela världen, Jennie.
Och ni får mig att skratta. 
Jennies klockrena kommentarer, hennes besatthet av pokémon, (speciellt bulbasaur). Haha, näe driver bara. Men det är såna saker som får en att må bra.
Jag har fått mycket bättre kontakt med mig själv känns det som. Huvudet på plats, och tankarna, nästan iallafall, på plats.

Tänker tillbaka då och då, och visst saknar man det ibland. Men jag skulle inte byta ut någonting i världen mot den tid jag har nu. Då jag har världens absolut bästa vän, Jennie. Och världens absolut bästa dotter, Alissa.

Jag känner att det var väldigt mycket Jennie i detta inlägget. Men det kan hon gott ha. Som orkar stå ut med mig. Haha ;D

Tyvärr.. Så kommer dessa tider, då när allting löser sig för mig, skiter det sig för andra.
Sympati och kärlek har jag för er.


Något annat som kom på tal idag, var en semester, då jag, peter, kärring och min bror satt och pratade bara lite allmänt efter att vi varit på dop för lilla Emma tidigare idag. Så kom vi in på att vi vill iväg och hitta på någonting i sommar. Galet go tanke faktiskt. Tänk om vi skulle blade:a ner till halmstad i sommar. Alltså åka på inlines semester. Kan bli roligt faktiskt, och samtidigt, som jag sagt att jag ska börja träna, en väldigt hälsosam semester.
Om det skulle vara någon mer som är på, så hör gärna av er, ni vet var ni kan nå mig!

Melodifestivalen är som en står smörja bestående av skit, och skräp. Påtal om annat då :)

Jag har ingen som helst aning om vad jag ska skriva mer, så jag hoppar över detta, och finner lite sömn som lockande.

Fred ut,
/ Pappa "Psyyyyduck" Påhlsson

Som jag sagt till mig själv, och tilloch med lovat mig själv, kunde jag inte hålla det löftet jag lovat mig själv.
Jag har lovat mig själv att sluta kolla på gamla blogginlägg, då de bara gör mig deprimerad.
Dagar som lovet med SPL, dagar med Miranda, ja.. Det finns mycket som gör en helt sentimental, fast på samma gång som får en att bryta ihop och känna sig allmänt deprimerad.

Jag läste min dikt till Miranda precis.
En dikt som får mig varenda gång att inse att man ska ta vara på det som är gott här i livet, och de som betyder någonting för en.
Kan lägga upp den åt er här, så ni kan få se vad som får mig att bli mer tankspridd än någonsin här i livet.

Våran relation till varandra var inte som vilken kompis som helst
Med dig vid min sida kände jag att någonting har fått mig frälst
Jag hade äntligen fått min efterlängtade älsklings lillasyster
En som jag kunde trösta när hon var nere, som mest dyster
Du fyllde upp en stor del av mitt hjärta, större än du tror
Men nu är du borta, och jag sörjer dig som din egna storebror
Jag tänker ständigt på dig, du försvinner aldrig ifrån min näthinna
Jag minns dig som tjejen vars livsglöd lät sig ständigt brinna
Allt du ville var att alla andra skulle må underbart
När du var glad, skrattade du, och det klingade så klart
Jag önskar att detta tillfället skulle komma till min dörr, och knacka på
Med dina popcorn, och det där flinet som förvandlade hela världen bort ifrån det grå
Och istället målade världen till enda stor sol med ståtliga solstrålar
Utan dig vid min sida nu är allting så mycket mer försvårart
I mina ögon kommer du alltid vara mer än vad ord räcker till
Lillasyster, jag älskar dig lika mycket som sommaren gör med sin första fjärill.

Samtidigt tänker jag att jävlar va bra jag är som klarat mig genom detta.
Det är tack vare er. Mina vänner, och Alissa. Älskade alissa.

Men jag är faktiskt lycklig, kan jag gott erkänna.
Eller inte lycklig. Men jag är långt ifrån olycklig. Jag är.. Nöjd med mitt liv typ.
Jag har världens bästa vän, Jennie
Jag har den bästa dottern, och energikällan man kan tänka sig, Alissa
Jag har världens bästa bröder, Christoffer, Andreas, Markus
Jag har världens bästa mamma, som för mig betyder i stort sätt hela världen för mig, Mamma
Och jag har världens bästa vänner, Mård, Peter, Kärring, Hanna.
Jag älskar er! Mer än vad orden räcker till.

Jag har alltså allt jag behöver inom en krets, som kallas för vänskap och familj.
Som ikväll. Mård och Peter drog med mig ner till OK, för att bara gå ute och prata. Eller ja, rättare sagt, jag frågade om dem skulle med ner, då jennie ville ha Snickers. Men hon hade somnat när jag kom tillbaka, så jag satte mig här, och började läsa igenom lite granna vad man har skrivit. Inte bra, för nu e jag fast i mina tankar.

Jag ska sluta klaga på att jag e deprimerad, och börja se mot ljusare tider. För jag har egentligen ingenting att klaga över. Allting är exakt som det var innan, bara att det är lite små förändringar. Det är inte några drastiska förändringar som är värda att nämnas även i detta inlägg. Haha.

Så vad gör man när man är Robin Påhlsson, Filosofen, en sån här sömnlös natt?
Man går och lägger sig, i hopp om att kunna somna.

Det är allt för mig, jag har ingenting mer att förmedla till er.
Jag känner mig redan mer positiv, då livet löser sig för folket i min omgivning. Sålänge ni är glada, är jag glad!
Keep ya head up, soldier!

Det är vi själva som skapar våran omgivning, på det sättet vi påverkar folket i våran omgivning.
Vi kan alla hjälpas åt att skapa en bättre omgivning. Som Obama (the great leader) säger, Yes we can!


Kärlek och respekt
Fred ut
/ Pappa Påhlsson