Jag har suttit och skrivit en förbön för den kommande gudstjänsten nu på söndag.

Temat var medmänsklighet.

Det komiska var att jag drabbades av ordtorka. Hur kan jag drabbas av någonting jag inte vet vad innebörden innebär. Jag har aldrig haft svårt för att formulera mig, eller att hitta ord på saker. Framförallt inte när det kommer till just medmänsklighet. För er som känner mig, vet ni att jag brinner lite extra just för det där. Självklart till människor överlag, men lite extra när det gäller förtryckta och utsatta folkgrupper.

Jag tror dock jag vet varför orden svek mig, och varför jag inte kunde få till några meningar..

Jag har nio miljoner tankar i mitt huvud, som rör just ämnet. Och när man ska få ut tankarna, som i det här fallet, så drabbades jag av ett ordkaos istället. Hur ska man kunna skriva något som ska tilltala alla, ställde jag mig frågan?

Nåväl, jag sorterade så gott det kunde. Och min väldigt goda vän, Rebecka, sparkade igång mig. Hon är ju ändå min bästa kritik av en anledning. Mer talat om henne längre ner i inlägget.

Jag fixade ihop det, och det blev faktiskt en ganska schysst bön - som tilltalar de flesta. Ingen är perfekt, men därför tar man ingenting och gör någonting perfekt av det. Kort sagt, jag är nöjd.

 

 

En vän.

Jag har alltid växt upp med ideologin att en vän är en människa som du har ett familjärt band knutet med. För på något sätt, så är människan ändå en del av din familj. Familj är något du kan spendera dina dagar med.

Vänner spenderar du dina dagar med. Jag skulle inte säga att alla vänner automatiskt blir din familj. Utan mer kategorien "vän" är din familj, som inte är knutet i blod.

Tänk på det. En vän är en människa du kan tala med, som du kan bolla dina tankar med. En vän är en människa som förstår hur du tänker, och accepterar dig för dina tankar. (Nej, jag räknar inte in att ens en tiondel förstår hur jag tänker, utan mer överlag tänk).

Dina vänner, är människorna du skapar dina minnen med. De minnen du vårdar, och plockar fram i dystra tider och kan skratta lite fjantigt i din ensamhet. Minnen kan aldrig någon ta ifrån dig. Därför är minnen ditt starkaste vapen, och ditt främsta. En glad människa är en människa som har positiv energi i sig. Positiv energi är svårare nedbrytbar än negativ.

En vän är en människa du kan ringa, när du behöver prata. En vän är någon som känner på sig när någonting inte står rätt till. Det är skillnad på kompisar och vänner.

 

 

Rebecka är min vän. Hon har dålig humor, och tycker därför oftast att mina skämt är rätt bra. Hon kommer givetvis aldrig att erkänna detta, vilket är en stor del av hennes utstrålning. Hon är hemlighetsfull.

Hemlighetsfullhet skapar mystik, mystik skapar spänning, och spännande människor är bra människor.

Rebecka förstår mig, då hennes tänk förstår sig på min alltför snedvridna hjärna. Jag kan sitta tyst brevid henne, och samtidigt känna att själen får ro. Inget är svårt med henne, för hon har det renaste, och ärligaste hjärtat jag sett en människa ha - på många år.

Såg du? Jag gjorde dig precis till en fantastisk vän!

 

Vi lämnar det som ett kort inlägg, jag orkar inte mer för idag.

 

Bless, Pappa Påhlsson.